Från vår horisont...

Uppdaterad: maj 14

…ser vi ut över ett tilltagande handelskrig mellan USA och Kina och, delvis som en följd av detta, en allt svagare konjunktur. Under de senaste veckorna har finans­marknaderna och, inte minst, nyhetsmedia dragit slutsatsen att världsekonomin helt plötsligt ser mycket, mycket sämre ut än vad som var fallet i juli. Frågan är om detta är rätt? I vanliga fall är det stigande räntor och/eller högre energipriser som drar igång en nedgång, men så är knappast fallet just nu.

Hur som helst ser vi i dag tydliga tecken på en avmatt­ning, men det är fortfarande en öppen fråga om det handlar om en regelrätt lågkon­junktur i vissa länder av stor betydelse för världsekonomin eller mer marginella nedgångar. En liten, öppen ekonomi som den svenska är fortfarande mycket känslig för förändringar i världs­­konjunkturen så en avmattning i omvärlden kommer att sätta avtryck även i Sverige.


Från handelskonflikt light…

Den senaste tiden har handelskriget gått lite grann på lågvarv i väntan på nya för­handlingar under augusti-september. Kina har visserligen stoppat köp av amerikan­ska jordbruksprodukter (något som slår mot Trumps väljarbas) och det amerikanska finans­depar­te­mentet har pekat ut Kina som valuta­manipulatör.

Det sistnämnda förefaller ha runnit ut i sanden men den kinesiska valutan yua­nens plötsliga svaghet skapade en kortvarig skrämselhicka på finans­marknaderna. Att handelskriget skulle kunna utvecklas till ett fullskaligt valutakrig skulle verk­ligen kunna stöka till det.

Kina är ju bland annat den största innehavaren av amerikanska statspapper. Och även om det tidigare betraktas som mycket osannolikt att Kina skulle börja dumpa amerikanska obligationer så har den sannolikheten definitivt ökat mot bakgrund av det som nu sker. En sak som emellertid talar emot detta är att det skulle bidra till att stärka Kinas valuta - eller snarare försvaga den amerikanska dollarn.

Samtidigt drog Donald Trump tillbaka sitt hot om att införa ytterligare tullar på all kinesisk import, i alla fall tills de amerikanska konsumenterna hunnit handla julklappar. Det visar att han är medveten om skadan som handelskriget med Kina åsamkat världsekonomin och hur mycket det kostat de amerikanska konsum­enterna. Att risken för ett upptrappat handelskrig långt ifrån var över stod dock klart för alla.


…till fullskaligt ”krig”

Under förra veckan fanns därför vissa förhoppningar om en stabilisering på världens börser, med eller utan en räntesänkning i USA (det blev ingen) efter Fedchefen Powells tal vid central­bankskonferensen i Jackson Hole.

Dessa grusades dock på fredags­efter­mid­dagen när Kina, som uppenbarligen inte kommer att lägga sig platt för Trump, meddelade att landet höjer tullarna gentemot USA med mellan fem och tio procent på varor värda 75 miljarder dollar.

Trump var inte sen att svara och twittrade iväg beslutet att de 25-procentiga tullarna som tidigare varslats till första oktober på 300 miljarder dollar av importen från Kina istället höjs till 30 procent och att tullarna som aviserats på varor för 300 miljarder från första september höjs med 15 procent istället för 10.

Presidenten fortsatte samtidigt sin mobbing gentemot Fed-chefen Powell genom att kalla honom en förrädare för att han sänker räntan för långsamt.

Det är svårt att se någon vettig väg framåt för handelskonflikten just nu. För att det skall lugna ner sig på riktigt krävs nog betydligt mjukare signaler från bägge håll och ett datum för ett toppmöte mellan Trump och Xi Jinping. Även därifrån till ett färdigt handelsavtal är det långt.

Samtidigt bidrog försonligare tongångar från Kina och USA efter G7-mötet i helgen till att minska marknadens oro. Mötet verkar ha varit en lugnare tillställning än fjolårets, då den amerikanske presidenten lämnade mötet i förtid, lätt irriterad.

Att Trump försöker lugna ner situationen är ändå positivt och det är uppenbart att han fortfarande är känslig för börsens reaktion, samtidigt som Kina verkar hålla fast vid att förhandlingarna ska fortsätta. Efter det senaste årets handelspolitiska turbu­lens är vi tveksamma dels till genombrott i förhandlingarna, dels till Trumps påstående om att ett avtal nu är nära.



Lite bättre inköpschefsindex

Mitt i all svartsyn lyckades de preliminära inköpschefsindexen för Europa i augusti överraska positivt. Fortfarande är dock risken stor att världskonjunkturen försvagas ytterligare något innan det vänder. Det ser fortfarande tungt ut för industrin men tjänstesektorn är stark.

I EMU-området steg industriindex till 47,0 från 46,5 i juli, tvärtemot förväntningarna om en fortsatt nedgång. Siffran ligger visserligen klart under det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång men den negativa trend som gällt sedan slutet av 2017 är i alla fall för tillfället bruten.

Risken är givetvis att upptrappningen av handelskonflikten, hotet från en allt mer oberäknelig Donald Trump om tullar på europeisk bilexport till USA och en hård Brexit tar ett stryptag på industrikonjunkturen. Det stora sänket i EMU-området fortsätter att vara Tyskland, trots att siffrorna även där förbättrades under augusti.

Det ser dock betydligt ljusare ut på tjänsteområdet. Här steg Europa­index till 53,4 i augusti, så ännu syns ingen spridning av det negativa tonläget i industrin till tjänstesektorn.


Brexit närmar sig…

Trots att alla förnekar att det förhandlas kring Brexit-avtalet kan man ana att det faktiskt pågår någon slags förhandlingar mellan i första hand Storbritannien, Tysk­land och Frankrike.

Detta skall nog delvis ses i ljuset av att den brittiska ekonomin tappar i styrka. Allt annat lika betyder detta att trycket ökar på den brittiska regeringen att undvika en hård Brexit, som högst sannolikt skulle pressa tillväxten ytterligare.


…men inflationen lyser med sin frånvaro

För Riksbanken ställer den svaga utvecklingen till det. Sveriges ekonomi krympte under det andra kvartalet och arbetslösheten ökade i juli för första gången sedan hösten 2017. Detta gör att det blir allt svårare att få fart på inflationen. När ekonomin går knackigt är det svårt för företagen att höja priserna och på så sätt få upp inflationen.

I veckan kom nya svenska inflationssiffror som visade att inflationen visserligen ökat till 1,5 procent men ändå innebar att inflationstakten är mycket låg och under Riksbankens mål på 2 procent. Efter att vi väntat på att prisöknings­takten lång­samt skulle stiga har nu många prognosmakare svängt till att räkna med att inflatio­nen kommer att fortsätta vara en bra bit under målet under resten av året och förmodligen även nästa år.

Den svaga kronan har hittills hållit inflationen under armarna (en svag krona gör importvaror dyrare) men kanske är den tiden förbi. Båda Sveriges två största valuta­handlare, Nordea och SEB, tror nu att denna svaghet har nått vägs ände och att kronan kommer att ligga kring dagens nivåer året ut. Nordea tror faktiskt på en kraftig förstärkning av kronan mot dollarn nästa år – vilket i så fall trycker inflatio­nen nedåt.

Nu skall vi ha klart för oss att valutaprognoser är bland det vanskligaste man kan göra i finans­världen och att de ofta går fel, men det skulle ju kunna innebära att vi svenskar inte längre automatiskt blir fattigare månad för månad.

Riksbanken höll i juli räntan oförändrad på -0,25 procent och höll fast vid prognosen att den kommer att höja räntan kring årsskiftet. Just nu känns det, även som en följd av utvecklingen i USA och Europa, där Federal Reserve sänkte räntan häromveckan och den europeiska motsvarigheten ECB väntas göra samma sak nästa månad, som att Riksbanken mycket väl kan tvingas ändra sig redan i början av september.

Riks­banken har inte bara målat in sig i ett hörn, den verkar också ha fastnat i målar­färg­en. Mycket talar för att den kommer att tala om en minskad sannolikhet för en höjning – eller till och med skjuta nästa höjning framåt i tiden.


Ny världskändis i fokus

Häromveckan slog den inverterade avkastningskurvan till igen. Långivare får nu högre eller lika hög ränta för att låna ut pengar till den amerikanska staten på tre månader eller på tio år.

Det betyder att långivarna räknar med att den ekonomiska tillväxten på kort sikt kommer att bromsa in, vilket medför en så stor osäkerhet att man hellre tar en lägre ersättning för att låna ut sina pengar på tio år än en högre ränta på tre månader. Historiskt är detta ett tydligt tecken på att lågkonjunkturen är på gång.

Fenomenet är inte helt ovanligt, det har redan skett två gånger tidigare i år – i april och i juni – och nu hände det igen. Samtidigt har även räntorna i Storbritannien gjort motsvarande rörelse. Den här gången blev den inverterade avkastningskurvan plötsligt något som hela världen talade om.

Kurvan gick från en undanskymd tillvaro som bara engagerade nationalekonomer och finansförvaltare till att bli superkändis. Nervositeten ökade, börserna föll och den illustrerades och diskuterades flitigt.

En av de mer udda, men onekligen talande graferna är denna, hämtad från Stephen Colbert i den amerikanska kvällstalkshowen The Late Show.



Viktigt att lyfta blicken

Lyfter vi blicken lite grann kan vi konstatera att en sjunkande amerikansk räntenivå kortsiktigt kanske kan blåsa nytt liv i ekonomin men ändå måste ses som ett uttryck för dystrare framtidsutsikter för hela världen, oavsett vad Donald Trump säger.

Med tanke på de negativa effekterna som handelskriget medför och en ökad risk för lägre ekonomisk tillväxt är det inte ologiskt att räkna med att ekonomin kommer att bromsa in men frågan är hur hård inbromsningen blir. Givetvis kommer en svag utveckling att ha negativa effekter på börsbolagens resultatutveckling under resten av 2019 och 2020.

Vem som lyckas bäst, den placerare som backar i försök att överlista oron för en kommande lågkonjunktur eller den som sitter kvar med sina aktier återstår att se. Vi tror fortfarande att en portfölj av rätt aktier i rätt branscher kommer att ge en högre avkastning än obligationer.

Vi kan också glädja oss åt att ha fått förstärkning på Meetoo, eller Atle Investment Services AB som bolaget nu heter, av Sten Ankarcrona. Sten har en lång och gedigen erfarenhet av aktiemarknad och portföljförvaltning i och utanför Sverige. Han kommer dessutom att sänka medel­åldern i företaget 😊

Bästa hälsningar

Lotta och Christer

Stockholm 26 augusti 2019


 

Subscribe Form

+46 8 660 60 35

Riddargatan 23
114 57 Stockholm

Gro Kapitalförvaltning och Atle Investment Services AB är del av Atle Investment Management AB