Från vår utsiktspunkt….
…är det inte utan förundran som vi tittar på börsens utveckling. Börserna fortsätter
att trotsa både virus och politisk osäkerhet. Visserligen gick de stora internationella
börserna ned i september men efter urblåsningen i våras har Stockholmsbörsen nu
stigit 7 månader i rad. Sedan de bottnade i mars har värdet på de stora aktiemarknaderna
stigit med gott och väl 50 procent.
Överdriven rädsla i våras
Bakom uppgången ligger dels det faktum att det virusrelaterade raset i våras var lite
överdrivet, dels styrkan i företagens rapporter för det första halvåret och stigande
förväntningar på resultaten under resten av året. Hela 90% av de svenska bolagen
slog förväntningarna i sina rapporter för det andra kvartalet. Förväntningarna på
rapporterna för det tredje kvartalet, som nu börjat rulla in, har varit ganska högt
uppskruvade och det verkar som att de infrias ofta med råge. Dessutom skall vi inte
blunda för det faktum att ytterligare ekonomiska stimulanser från regeringarna i
många länder driver räntorna nedåt och aktiekurserna uppåt.
I den negativa vågskålen ligger nya och tilltagande virusutbrott i många länder
vilket kan leda till något av en U-sväng i normaliseringen av ekonomin. Stigande
antal virusfall till långt över nivåerna i våras tvingar fram nya restriktioner i Europa.
Även om det mesta faktiskt tyder på att nya utbredda nedstängningar undviks
kommer det oroväckande nyheter. Irland och Wales är först ut med nya omfattande
nedstängningar av allt annat än nödvändig verksamhet. I USA har delstater i mellanvästern som tidigare varit relativt lindrigt drabbade sett virusspridningen öka snabbt och sammantaget börjar antalet nya fall i USA nu närma sig toppnivåerna från i
somras.
Den politiska oron är kvar
Den politiska oron är också betydande i stora delar av världen. Det amerikanska
presidentvalet kastar en skugga över börsen och lite närmare hemmaplan har vi
fortfarande Brexit.
En hård Brexit – med väntade negativa följder inte bara för den brittiska utan också
hela den europeiska ekonomin – rycker allt närmare, delvis beroende på effekterna
av viruspandemin. Förhandlingarna med EU är nu inne i ett absolut avgörande läge.
Enligt uppgift har Boris Johnsson meddelat EU:s chefsförhandlare Michel Barnier att
han inte skall komma till London för fortsatta förhandlingar om EU inte radikalt
ändrar sin inställning och respekterar britternas ”rätt till självständighet”.
Orden är förmodligen mest en del i ett politiskt spel. Den senaste veckan har tydligen
förhandlingarna gjort framsteg men oenighet om bland annat fisket återstår. Att ett
viktigt avtal skall fastna på oenighet om det för ekonomin egentligen ganska obetydliga
fisket (som dock är en stark symbolfråga i många länder runt Nordsjön) verkar
mindre troligt – trots att just symbolfrågor varit de som drivit fram Brexit.
Brittisk livsmedels- och bilindustri varnar fortfarande för följderna av att lämna EU
utan avtal. Samtidigt framhåller premiärministern att Storbritannien kommer att ”do
very well indeed” med samma handelsregler gentemot EU som till exempel Australien
har. Utan att säga att han blåljuger kan vi väl ändå se på hans uttalande med en
viss skepsis.
Storbritanniens ekonomi har drabbats hårdare än många andra av effekterna av
Covid-19. Faktum är att Storbritanniens fall i BNP (bruttonationalprodukten) under
det andra kvartalet var det kraftigaste bland de större ekonomierna. Med det
stundande EU-utträdet och dess effekter på handelsströmmarna från och till öriket
finns det inte många som tror att det är de brittiska fabrikerna som kommer att dra
igång först när väl viruset börjar dra sig tillbaka.
Bisarr valkampanj
Det allt mer bisarra kampanjen inför det amerikanska presidentvalet riskerar förstås
också att ställa till det men vi tror inte att valet kommer att ha stor betydelse för
börsutvecklingen. En risk finns dock om vi skulle få en utdragen process med att
utropa vinnaren i valet.
Ett större problem är nog i stället att det stödpaket som hjälpt miljontals amerikaner
ekonomiskt under pandemin löper ut under denna vecka. Just nu ser det inte ut som
om detta program kommer att förlängas innan valet 3 november. Lyckas inte den
amerikanska kongressen komma överens om stödpaketet kan optimismen få en
knäck. Å andra sidan kan vi nog vara rätt säkra på att centralbankerna i Europa och
USA kommer att agera tillsammans om det blir turbulens på finansmarknaderna. Att
de penningpolitiska insatser som hittills genomförts nått en så extrem omfattning
talar också för detta. För centralbankerna finns det helt enkelt ingen annan väg än
framåt.
Obefintliga räntor driver aktiekurserna uppåt…
Trots alla dessa varningstecken finns det mycket som pekar på fortsatt stigande
kurser. En av faktorerna som driver på utvecklingen, vid sidan av statliga
stimulanser, är ränteläget, där de låga eller obefintliga räntorna väntas hålla sig på
samma nivå de närmaste åren.
Börskurserna handlar om väntade vinster för börsföretagen och när många bolag
förutser bättre resultat än vad de flaggat för tidigare bidrar detta till börsens styrka.
Lägg till detta centralbanksstimulanserna, som ju skapar en slags doping av
börskurserna, så har vi goda grunder till även en fortsatt positiv spiral.
Samtidigt har den ekonomiska statistiken varit mycket starkare än väntat under
hösten och det är inte bara positiva företagshändelser utan också en ljusare bild av
konjunkturen som driver på.
Med låga eller till och med negativa räntor får världens pensionssparare, det vill säga
alla stora fonder och pensionsbolag, ingen avkastning utan att ta risken på
aktiemarknaden. Därför kommer börsen att fortsätta att gå upp.
…även om smittspridningen oroar
Fortsätter smittspridningen att öka och vi får se en allt tydligare andra virusvåg
riskerar detta att leda till striktare åtgärder och fler begränsningar för människors
rörlighet och därmed ekonomiska aktiviteter. I förlängningen kommer det att slå mot
den ekonomiska återhämtningen och öka risken för konjunkturbesvikelser. Då kan
det givetvis bli svårare att försvara dagens värderingar. På en övergripande nivå
fortsätter väntan på ett vaccin att göra kombinationen ekonomi och pandemihantering
till en svårlöst ekvation.
När vi väger samman alla faktorer drar vi slutsatsen att det är värt att fortsätta att
vara investerad i aktiemarknaden. Däremot kan det vara värt att i valet av enskilda
aktier dra ned risken något. De skenande statliga underskotten med avsikt att hålla
konsumtionen uppe och arbetslösheten nere kommer så småningom att skapa en
mycket mer negativ situation, men vi tror att den ligger ganska långt bort.
